Måndag 18 juni 2007
Trumpeterna dokumenterar
Dagen började blött och för vissa väldigt blött. Peter som hade valt att sova under bar himmel, vaknade varken av regn eller väckningsförsök. Han var helt klart blötast, men även andra som t.ex. hornsektionen, hade trots skydd av tält fått sin beskärda del av vätan. Men ett par lånade byxor på hornisten gav nöje åt flertalet andra...
Regnet slutade lagom till dagens första aktivitet som var intag av frukost vid bussen. Efter detta började vi förbereda oss inför vår konsert som skulle börja vid tio. Publiken bestod av stora mängder barn som kommit dit för någon form av medeltida aktiviteter på slottet. Men vår svängiga musik och dansande balett blev självklart huvudattraktionen för barnen. Förmodligen är det allt de kommer att minnas från sitt besök på slottet denna dag. Trots jubel från barnen och extranummer i form av Crocodile rock, så var vi tvungna att packa ihop och skynda vidare.
Trumpetsektionen noterar att Dacke har tappat bort sitt pass...
Fem mil senare är vi på plats vid Pilsner Urquell’s ölbryggeri. Istvan visar sina backnings-skills på trång bussparkering, men en bedrövligt parkerad buss, bredvid den enda lediga platsen, visar sig ändå vara för mycket för vår chaufför. En tillfällig parkering får duga medan vi lastar ur. Solen steker och förvirringen är stor över var vi ska stå och spela. Törsten släcks med lokala drycker i väntan på besked. Efter att ha varit inne och vänt så visar det sig att vi ska spela där vi har stått hela tiden och riggningen kan börja. Solen ger inte upp, men det blir en svängig och svettig spelning. I publiken noterar vi göteborgare och även flertalet kineser/japaner(?) som låter sig fascineras och fotar flitigt.
Efter spelningen skyndar vi vidare till en restaurang på området, då vi är lite efter i tidsschemat. Till bords utmärker sig Emil på ett ofördelaktigt sätt genom att försöka beställa konkurrentens öl, Staropramen. Detta roar icke servitrisen. Vissa lär normalt av sina misstag, men inte Emil, som istället beställer en Heineken. Inte heller detta uppskattas av servitrisen, men som ändå går iväg och kommer tillbaka med en öl, misstänkt lika alla andras.
Trumpetsektionen noterar att Emil har gjort bort sig...
Efter en snabb lunch skyndar vi vidare till Urquell’s museum. Vi är sena, men en guide väntar på oss och vi får ta del av ölens historia. Det är en samling trötta, fnittriga, otåliga och möjligen även någon intresserad som följer guiden runt, tills vi äntligen kommer till höjdpunkten på rundturen: Filmvisning och ölprovning. Vi låter oss smakas och rundvandringen fortsätter en stund till.
Vi vandrar tillbaka till ölbryggeriet och möter där Blixt, som hade tappat bort oss efter lunch och missat museumet. Men han hade av en servitris på restaurangen där vi åt, fått en upphittad liten värdeväska med en del av tourkassan som Beran hade tappat.
Trumpetsektionen noterar att Beran var evigt tacksam...
På bryggeriområdet påbörjar vi en ny rundtur med filmvisning och därefter en busstur runt på området. Vi kommer till en byggnad där man tappar och försluter flaskor och burkar. Men tyvärr så var produktionen inte igång, så vi åker vidare.
I nästa byggnad får vi en liten lektion i hur man gör öl, vilket vi redan fått på museet. Vi får även ta del av den mindre behagliga lukt i byggnaden som påminner om rotmos och även den överskottsvärme från ölproduktionen som ingen just nu uppskattar. Men turen fortsätter ner i underjorden, där vi slipper lukt och värmen övergår till en behaglig svalka. 9 km tunnlar sträcker sig under fabrikens område och oändliga mängder öl ligger lagrat där nere i stora öltunnor. Vi matas med mer kunskap och även lite öl. Ingen tappas bort i tunnlarna och efter en liten vandring nås vi av dagsljuset igen.
Dagen och kvällen avslutas på en liten restaurang som vi hittade bredvid museet. Beslut tas om att tourkassan ska bjuda på mat och dryck och ingen motsätter sig det. Personalen var inte alls beredd på så många hungriga gäster den här kvällen, så väntan på maten blev lång. Men till slut fick alla sin mat och humöret var på topp. Det mörknade och började bli dags att dra sig "hemåt" till vandrarhemmet i Prag. Notan för hela kvällens kalas hamnade på ca 100:- per person.
Trumpetsektionen noterar att det var skamligt billigt...
Humöret är fortfarande på topp under bussresan hem och de ljuva tonerna från Helmut Jederknüller smeker våra trumhinnor.
Trumpetsektionen noterar att Dacke har hittat sitt pass i sin väska och att det har varit en förträffligt bra dag...
«Föregående dag« Tillbaka till menyn »Nästa dag»
|
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)